Biografi – Rebelle 1988

Bakgrunn
Björn Afzelius föddes i bruksorten Hakarp utanför Huskvarna den 27 januari 1947.
Fadern var ingenjör og modern hemmafru. Hans enda syskon är brodern Bengt, född 1952, som är musiklärare.
1954 flyttade familjen till Stockholm och 1961 till Skåne. Först till Landskrona och efter två år, d.v.s. 1963 kom man till Malmö. 1976 flyttade så Björn till sin nuvarande hemstad Göteborg.
Moderns gren av släkten var mycket musikalisk och Björn kom tidigt i kontakt med musiken, mest 50-talsslchlagers och Evert Taube. Liksom så många i hans generation greps han av rock’n’roll-musiken i slutet av 50-talet då han började lyssna på Elvis Presley och Little Richard. Elvis blev Björns första och enda musikidol. Björn sjöng tidigt men först när den engelska  popvågen drabbade Världen på 60-talet lärde han sej spela gitarr. Under hela 60-talet spelade han i olika popband i Malmö, men 1968 slutade han för att ägna sej åt språkstudier på Lunds Universitet.

Hoola Bandoola Band 1971-1976
Av en slump träffade han Mikael Wiehe 1970 och de bildade en hobbyorkester som döptes till Hoola Bandoola Band. Man tänkte spela ihop till lite fickpengar under studietiden. 1971 fick gruppen göra ett radioprogram och en vecka senare hade man två anbud om skivinspelning. Man valde det första svenska alternativa skivbolaget, MusikNätet Waxholm, och LP’n «Garanterad Individuell» kom ut 1971. Den blev en stor kritikerframgång, och nästa LP, «Vem kan man lita på?» blev gruppens komersiella genombrott. Man blev musiker på heltid och blev den progressiva musikrörelsens flaggskepp i hela Skandinavien. Tredje
skivan «På väg» från 1973 blev den första ur musikrörelsen som nådde förstaplatsen på den svenska försäljningslistan. Efter denna snabba succe’ var gruppen sliten och över-exploaterad och beslöt hålla ett års paus. Sångerna till dessa tre första Hoola BandoolaBand-plattor hade uteslutande skrivits av Mikael Wiehe, men det nära samarbetet med honom hade inspirerat Björn att själv börja skriva egna sånger.

Vem är det som är rädd 1974
1974, under gruppens paus, gjorde Björn sin första LP under egen namn «Vem är det som är rädd?» som blev en stor framgång i kritikerkåren och som sålde 25000 exemplar, en god siffra för en debutant. Även denna platta kom på MNW’s etikett.
Hoola Bandoola Band turnerade ytterligare ett år och på gruppens sista skiva «Fri information» från 1975 delade Mikael och Björn på sångerna. Bl.a. presanterade Björn här sin första stora sång «Juanita«. Hoola upplöstes formellt 30 april 1976 och nu började Björn på egen hand.

För kung och fosterland 1976
Under hösten 1976 flyttade Björn till Göteborg och hans andra egna platte kom på skivbolaget Nacksving som ägdes av ett musikerkollektiv. Skivan hette «För kung och fosterland» och blev höjd till skyarna av pressen. Aftonbladet korade den til «Årets platta» och försäljningen nådde 35000 exemplar, lite mer än debuten alltså. Skivan innehöll Björns andra stora sång «Så vill jag bli«, en kärlekssång som bl.a. Lill Lindfors spelade in.

Björn Afzelius Band 1977-1979
På våren 1977 bildades Björn Afzelius Band, en renodlad rockorkester och nu följde två hektiska år.
Gruppen turnerade nästen oavbrutet, endast med pauser för nya skivinspelningar, och man byggde från grunden upp en allt större publik runt om i Sverige. LP’n «Johnny Boy» från 1978 blev Björns kraftprov. En storslagen tema-skiva om kärlekens villkor med sånger på upp till 12 minuter. Skivan delade Björns publik i två kategorier. Från vänster kom kritik mot innehållet, man ansåg skivan opolitisk. Men tveklöst nådde Björn ny publik även om försäljningen gick ned till 30000 exemplar.
1979 kom Björn Afzelius Bands sista LP, «Bakom kulisserna«. Nu var alla slitna, inte minst Björn själv, och det märks. Musiken saknar gnista, och helt rättvist är det en skiva som sålt minst, 22000 exemplar. Det var dags för paus igen.
Björn Afzelius Band upplöstes i november 1979 och Björn tog nu ett års paus för att skriva nya sånger.

Globetrotters 1980-1985
På sommaren 1980 fick Björn anbud att skriva musik till ett TV-program om kapprustningen i Världen och nu behövde han musiker. Han frågade på stan i Göteborg vilka som var bäst, och på så vis kom gruppen Globetrotters till.

Globetrotter 1980
Samarbetet ledde till inspelningen av LP’n «Globetrotter» som kom ut på hösten 1980. Den blev inledningen til Björns egna stora komersiella genombrott. Hoola Bandoola Bands succe var ju i mångt och mycket Mikael Wiehes och tidsandans förtjänst. «Globetrotter» var i stort sett en country & western-platta och de lättillgängliga låtarna tilltalade en stor och bred, vanlig publik. Med hjälp av dansbanden som gjorde ett otal versioner av sånger som «Evelina«, «På stormiga vatten» och «Livets skatt» köptes Björns musik plötsligt av dom han ville nå; Den svenska arbetarklassen. «Globetrotter» sålde över 50000 exemplar och blev därmed Björns första guldskiva. Nu började också TV för första gången intressera sej för Björn Afzelius och man gorde bl.a. två specialprogram där man presenterade hans musik, det ena av dom f.ö. tillsamman med den norska sångerskan Inger Lise Rypdal som tillsammans med Björn sjöng hans sånger i en show från Cirkus i Stockholm.
Nu ökade trycket åter på Björn att fara ut på turne och under våren 1981 satte man igång. Men nu visste Björn vad han ville: Nå ut till vanligt folk och eröva Danmark och Norge. Det var slut med de vanliga vänsterkonsertställena, nu blev det dansrestauranger, folkparker och rockklubbar. Björn ville nå ut med sitt socialistiske budskap brett nu när det avpolitiserade 80-talet var inne. Första turnen gick över hela Skandinavien och efter den var Globetrotters ett sammansvetsat band som hade testats grundligt och nu var man redo för det avgörande provet: En klart uttalad politisk LP midt i högervinden. Trots framgångarna försäljnings-mässigt hade «Globetrotter» slaktats i pressen, politisk musik var helt enkelt inte chic längre. Björn tog kritiken allvarligt, inte vad beträffar pressens åsikter, utan publikens. Var det möjligen så att country-musiken på «Globetrotter» sålde sej själv, men att även publiken skulle vända ryggen till en politisk LP? Björn beslöt sätta allt på ett kort, om det inte gick bra skulle han genast sluta göra skivor. Därför döpte han plattan till «Innan tystnaden«, Björns egen tystnad. Skivan skulle bli han musikaliska manifest och testamente.

Innan tystnaden 1982
I maj 1982 kom «Innan tystnaden» ut och blev Det Store Genombrottet för Björn Afzelius. Den har hittils sålt 130000 exemplar och säljer stadigt hela tiden. Trots sånger om Mellanöstern, Centralamerika, Afrika m.m. Rena kampsånger. Nyckeln är del kraften och övertygelsen i sångerna och orkestern dels de två stora låtarna «Sång till friheten» och «Till min kära«. Samt det stora behov av politisk musik som verkligen fanns ute bland folk, just tack vare högervinden. Man uppskattade att någon hade iedealen kvar och vågade stå för dom offentligt. «Innan tystnaden» blev Björn Afzelius’ första platinaskiva, och han hade nu inga som helst tankar på att byta jobb, han visste att han behövdes, det hade publiken talat om för honom.

Danska nätter 1982
Nu följde tre fantastiska år med gruppen «Globetrotters». Man turnerade genom hela Norden, gång på gång och publiken i Norge och Danmark växte stadigt, liksom naturligvis också i Sverige. På hösten 1982 släppte man live-dubbeln «Danska nätter» inspelad i Danmark som snabbt sålde guld och idag är såld i 70000 exemplar.

Exil 1984
1984 gick man i studio och gorde LP’n «Exil«, en ny succe. Den har till nu sålt 120000 exemplar, Björns andra platina-platta. «Exil» innehöll f.ö. två av Björn Afzelius’ mest älskade sånger, «Ikaros» och «Isabelle» samt den 14 minuter långa sviten om Hiroshima som blev den nordiska fredsrörelsens stora favorit. Samt Björns skoningslösa uppgörelse med svikarna ur hans egen generation i sången «Europa» den stora livefavoriten för pupubliken.

Nio liv 1985
Björn Afzelius och Globetrotters blev ett stort liveband och folkparksturneerna slog publiksrekord på löpande band. Dessutom började utmärkelserna regna över Björn. Han kom in i «Who is who in music» gruppen fick de svenska nöjesarrangörernas pris för bästa liveband, Björn fick Göteborgs stada kulturstipendium, LO-stipendiet m.m.
Det höga tempot blev dock till slut alltför krävande, och det började märkas redan på våren 1985 då skivan «Nio liv» kom ut. Den riktiga glöden var borta, bandet började bli sönderspelat, och Björn beslöt att 1985 skulle bli deras sista år tillsammans. Trots allt sålde skivan 90000 exemplar, mycket tack vare sången
«Svarta Gänget«, ett våldsamt angrepp mot högern, som blev de svenska arbetarungdomarnas kampsång under valrörelsen i Sverige 1985.

ANC-galan 1985
Sommarturnen blev en formidabel succe och efter den hade man två stora projekt kvar: ANC-galan i Göteborg och sista turnen i Danmark i december.
Den 29 och 30 november 1985 gjorde gruppen sina två sista framträdanden i Sverige inför 25000 människor som betalade 12 miljoner till kampen mot rasismen i Sydafrika, den svenska rockens hittils största manifestation. Olof Palme kom
personligen till premiären och över-räckte 5 miljoner som gåva från regeringen och hela konserten, på över 3 timmar, sändes väckan efter i svensk TV.

Grande Finale 1986
Det var ett anständighetskrav att Björn Afzelius och Globetrotters skulle avsluta sin tid tillsammans med en hejdundrande turne i Danmark, landet man lärt sej älska mer än något annat. Efter 12 fulla hus höll man Grande Finale på ett utsålt Falconer-center i Köbenhavn den 13 december inför tretusen sjungande, dansande, genomsvettiga och lyckliga danskar i en nästen tre timmar lång konsert med fyrverkeri och hela baletten. Lyckligtvis fanns inspelningsbuss på plats och konserten resulterade i live-dubbeln «Grande Finale» som kom ut på våren 1986. Även den blev guldskiva, och är nu såld i knapt 60000 exemplar.
Björn kunde nu summera första halvan av 80-talet. Detta opolitiska decennium hade för hans del resulterat i att hans politiska konserter med tiden blivit rena folkfesterna, att han erövrat Norge och Danmark och att han med Globetrotters sålt över en halv miljon skivor, 4 guld och 2 platinaplattor av 6 utgivningar. Det facit kunde ingen annan svensk rockartist uppvisa. Det var nu dags för nästa välförtjänta paus i Björns karriär. De fantastiska åren med Globetrotters var slut.

Björn Afzelius & Mikael Wiehe 1986
Redan från tiden med Björn Afzelius Band hade Björn till och från samarbetat med gamle vännen och Hoola Bandoola Band-kollegan, Mikael Wiehe, och 1986 skulle bli deras stora år tillsammans.
De var tillsammans och spelade på Kuba redan 1978 och 1979 samt gjorde ett par kortare akustiska turneer 1982 och 1983. Men nu, när båda upplöst sina respektive orkestrar, hade man gott om tid att planera ett samarbete igen. Man beslöt att genomföra två projekt: Dels spela in en miljon till Nicaragua och dels göra en LP tillsammans, elva år efter sista Hoola-plattan. Med två röster och två gitarrer gav de 2o konserter juli månad och drog en sammanlagd publik på över 100000 personer, ett snitt på drygt 5000 per kväll. Därmed blev Björn Afzelius och Mikael Wiehe de mest publikdragande artisterna i Sverige under 1986. Resultatet blev att i augusti kunde man sända 1,2 miljoner till stöd för kulturen i Nicaragua.
På hösten gick de så in i studio i Köpenhamn och spelade in LP’n «Björn Afzelius & Mikael Wiehe» som blev en av de största svenska försäljnings-framgångerna någonsin. Den har idag sålt över 225000 exemplar. Sången «Mitt hjärtas fågel» låg f.ö. på Svensktoppen i ett halvår.
Under 1987 följde Björn och Mikael upp sina framgångar med turneer i Norge och Danmark vilket inbringade ytterligare en halv miljon till Nicaragua innan man åter gick skilda vägar.

Rebelle Records 1987-1999
Under hösten 1987 gick Björns skivbolag, Transmission, i konkurs och han stod i begrepp att göra en ny LP men saknade skivbolag. Han nappade inte på anbuden från de stora bolagen utan beslöt starta eget för att kunne behålla kontrollen över sina sånger och skivor. Rebelle Records såg dagens ljus, döpt efter hans två döttrar Rebecca och Isabelle.

Ridderna kring runda bordet 1987
Första egna LP blev «Ridderna kring runda bordet«, en återgång till den lilla, klassiska rocksättningen med två gitarrer, bas och trummor. En reaktion mot de allt större produktionerna under senare år, ett nödvändigt «reningsbad» som Björn själv uttryckte det. Även denna skiva blev en försäljningsmässig succe. Den förhandsbeställdes i över 50000 exemplar, alltså guldskiva innan den kom ut, och har i dag sålt 95000 exemplar och är på väg att bli Björns fjärde platinaplatta.

En man, en röst, en gitarr 1987
För att finansiera sitt nya bolag och skulderna från det gamla reste Björn till nästan varje svensk stad själv med sin gitarr under 1987 och gav akustiska konserter. Från Kiruna till Ystad. Och tillbaka igen. Överallt fulla hus. I en by i Jämtland t.ex. kom 800 personer. Det bor 1100 i hela byn.

Don Quixote 1988
Trots framgångarna med «Ridderna kring runda bordet» var Björn inte nöjd. Han tyckte skivar var ett musikaliskt steg bakåt. Den var viktig och nödvändig att göra, men nu ville han ge sej i kast med den moderna studiotekniken och förbereda sej ordentligt inför nästa platta. Han började redan i mars 1988 med repetitioner för en platta han tänkte ge ut i november. Efter månader av repetitioner och försöksinspelningar avslutades nya LP’n «Don Quixote» i oktober och är den skiva som Björn är mest nöjd med av alla han har gjort. Inte minst tack vare det moderna soundet och de varierade klangerna. Han använde 22 olika musiker under inspelningen och varje sång har fått sin egen färg och ton.
«Don Quixote» blev guldskiva, 50000 exemplar, på fyra veckor.

Några fakta:
Björn Afzelius har sålt över en miljon skivor
Han har en svit på 10 plattor som sålt guld eller mer obruten sedan 1980.
I februari 1984 sålde han ensam ut 4 konserter på Montmartre i Köpenhamn. Det har ingen annan gjort.
I oktober 1986 sålde han ut Grieghallen i Bergen två gånger på samma dag. Det har ingen annan svensk gjort.
Han har själv, och tillsammans med Mikael Wiehe, skänkt över 3 miljoner kronor till välgörande ändamål.
Det har inga andra svenska artister gjort.